Dagen då allt smakade blä, eller vikten av en god frukost, eller never go to bed angry

Det började med att Fred satte vitlök i äggröran igår och ursäkta men jag tyckte inte det var gott och ville inte ha vitlök direkt på morgonen och efter det kunde vi inte samtidigt komma på riktigt rätt köl med varann resten av dagen. Tjafs och käbbel och helt onödigt trams och löjliga missförstånd. När vi kom hem på kvällen kunde vi inte gå och sova när vi var i sådan osynk så vi talade och talade. Som vi gör. Vi grälar inte. Vi talar. Och talar. Och nånstans mitt i allt talande så gled vi in på ett sidospår och började skratta och tala om något helt annat och till sist kunde ingendera av oss överhuvudtaget minnas vad vi hade talat om från första början och först sen kunde vi somna. 

I morse fick jag frukost igen. Utan vitlök. Hyvä ruoka, parempi mieli.

Tisdag är food truck night i Santa Monica. Vi svängde in där via när Fred kom efter mig från Santa Monica. (Fred och Magnus var ute på äventyr och jag var med Vidar medan Peppster var på skolan. Kiden talar redan flytande engelska. Crazy.)

Santa Monica är kanske en av världens mest idylliska städer. (Santa Barbara tar ändå första priset i Kalifornien.)

Men vi orkade inte köa så vi klappade bara hunden och åkte vidare. 

Softy mitt bland alla food trucks men utan aptit. What's wrong with this picture?

Alla dessa alternativ men ingenting frestade.

Inte ens hummertruckarna lockade igår!

Sen for vi ännu på drinks till Venice. Vi träffade en gammal kompis från Finland som är i LA på arbetsresa. Samt två andra nyinflyttade finländare som hon bodde hos. Jättekul!

Vi drack vin på Erwins takterass som har en fantastisk utsikt över stan på ena sidan och över havet på andra sidan. Jag åt till sist en ceviche gjord på palmhjärta men den var inte heller god. 

Älskar denhär staden dock.