Working nine to nine

Plötsligt inser jag en annan orsak till varför jag inte bloggade första månaden. Vi har så fullspäckade dagar att oftast när vi kommer hem kan jag inte tänka två tankar i rad utan att sätta ner mig emellan. Så tur att Peppster kom till stan och höjde bloggpulsen lite för jag vill verkligen avge rapport åt mamma varje dag. 

Idag är ett lysande exempel på hur dagarna bara rusar iväg. Vi drack en smoothie sju i morse, en kaffe elvatiden och plötsligt var klockan sex på kvällen och vi insåg att vi inte hade ätit något på hela dagen. Vi tog oss en avstickare till Mohawk Bend i Echo Park, ett stenkast från MacArthur Park. Jag gillar den restaurangen för de serverar allt, men allt som inte är 100% plantbased benämns non-vegan (folk får så lätt för sig att veganer är halvmilitanta terrorister så jag diggar termen plantbased, men på svenska låter det lite för mycket som återvunnet papper; växtbaserad...) Allt som innehåller kött eller fisk är markerat NV. Utgångspunkten är alltså att vegant är det normala, allt annat markeras skilt. I like that.    

Yes we did. Även i värsta stressen måste man alltid ha fem minuter tid för en vintage photobooth.

Och seriöst, vem saknar fisken i avo & chips?! (Beer battered fried avocado. Med sötpotatis franare, och chili och lönnsirapsaioli. Det ser inte mycket ut för världen men trust me. Det var gott. Sucka mitt hjärta.)

Eller krabban i "crabcake" gjord på palmhjärta? Eller kyckligen i buffalo blomkål? Omnomnom.

Jag älskar skaldjur. Det är så gott. Men efter att jag såg tusen krabbor instängda levande i en minimal tank på en restaurang i Santa Barbara har jag inte kunnat äta krabba. Så jag var mycket lycklig över att hitta denna motsvarighet! (Sjukt skenheligt, jag vet. Inte har musslor heller det så kiva säkert.)