Det regnar igen. Men utan ljud. Eller sa ar det blasten som overrostar regnet.
Frukost pa sangen. Och sen fick jag en massage utan slut som gjorde att jag smalt ner i madrassen och somnade om. Tills det hordes snabba fotsteg i trappan. Tramp tramp tramp tramp. Som nar orcherna narmade sig i Morias grottor. Jag kande hur Fred lystrade och stelnade till bredvid mig, viskade "They're here". Fast vara orcher ar tusen ganger gulligare. Lite sandiga om fotterna men det gar bra att ha dem i sangen anda. Men sova? Det kan man glomma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar