Trött, sur och hungrig

Att komma hem kl. 23 och inse att man glömt både maten man köpte till lunch men aldrig åt upp OCH sin telefon på kontoret är så inte ok. Nå, åtminstone blev inbjudningarna gjorda. Men jag och dubbelsidigt tejp kommer aldrig att vara kaverin mer. Nu hoppas jag bara att jag inte försover mig imorgon bitti. 


Varför har man inte en gammal väckarklocka i någon gömma någonstans för såna här nödsituationer? Det blir nästa loppis-inköp.


Gonatt.


EDIT. TUR att det finns turkisk yoghurt! NU gonatt.