Kvällen innan jag ska åka iväg stressar jag hem sent, sätter ännu på en maskin tvätt och tassar i pyjamasbyxor efter kappsäcken till förrådet och hoppas att ingen kommer emot i trappan. När jag lagt in kläderna jag tänkt ta med så gapar halva kappsäcken tom så då kastar jag ännu till sist in lite extra plagg på måfå. Inget av dessa klädesplagg kommer att användas på resan.
Imorgonbitti kommer jag att stå och torka jeansen med hårtorken det sista jag gör innan jag rusar till Finskis buss med vått hår. Lämnar lägenheten med en enorm hög av ostrukna kläder på min soffa. Förstås måste jag ännu sen stressa tillbaka upp för trappporna en sista gång då jag inser att jag glömde föra ut roskisen. Och jag kommer först att försöka öppna dörren utan att låsa upp säkerhetslåset.
Samma scenario upprepas varje gång före en resa. Total Groundhog Day-känsla. Det spelar ingen roll om jag planerat resan i ett halvt år eller i en halv vecka. Till detta kan jag nuförtiden ännu tillägga att jag förstås måste addera till stressen genom att slösa tid på att blogga om det.
Imorgonbitti kommer jag att stå och torka jeansen med hårtorken det sista jag gör innan jag rusar till Finskis buss med vått hår. Lämnar lägenheten med en enorm hög av ostrukna kläder på min soffa. Förstås måste jag ännu sen stressa tillbaka upp för trappporna en sista gång då jag inser att jag glömde föra ut roskisen. Och jag kommer först att försöka öppna dörren utan att låsa upp säkerhetslåset.
Samma scenario upprepas varje gång före en resa. Total Groundhog Day-känsla. Det spelar ingen roll om jag planerat resan i ett halvt år eller i en halv vecka. Till detta kan jag nuförtiden ännu tillägga att jag förstås måste addera till stressen genom att slösa tid på att blogga om det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar