Touché!

Sedan min systerson började på dagis så har han mycket hastigt snappat upp vad flickor "ska" göra och vad pojkar "ska" göra. Tidigare tyckte han t.ex. om att använda mosses (mosters) smycken när jag var på besök. Det är han inte alls intresserad av längre. "Pojkar använder inte halsband". Dethär vet jag att inte kommer från föräldrarna utan jag hävdar att det är någon slags "grupptryck" från hans jämnåriga på dagis. (Dagispersonalen däremot försöker aktivt införa t.ex. en mer könsneutral klädsel.) Dethär har gjort att jag nu i stället försöker "uppfostra" min systerson så starkt i jämnställdhet att systra min faktiskt blir lite irriterad på mig ibland. 
Men trots min systersons ringa ålder och på grund av min enorma kärlek till honom kan jag inte ignorera uttalanden som "flickor har inga muskler".


Det kan ju faktiskt också hända att han blir en über-alfa-hanne som bara växt ur det där när det var kul att prova mommos läppstift. Men på något sätt betvivlar jag att det är enda förklaringen i och med att denhär utvecklingen starkt hänger ihop med när han började på dagis... Kompisars döttrar, 5 år gamla, har också fått höra på dagis varför de har jeans på sig, de är ju flickor och borde bära kjol! Alltså det är skrämmande hur tidigt det börjar! 


På landet ville min systerson O ut och sparka fotboll med totta (morfar).  Men det var bara de två som skulle få spela! Nu ville han ju förstås bara umgås på tumis med totta, men för säkerhets skull måste jag påpeka att flickor nog också kan spela fotboll. O tittade mig i ögonen och sade kolugnt: "Jo, flickor kan nog spela fotboll. Men DU kan inte spela fotboll!"


Jag hade liksom inga bra motargument att komma med där...