torsdag 16 februari 2012

Omvänt problem

Parisa skriver i Nöjesguiden om hur hon "äter bröd och ändå lever vidare".


http://nojesguiden.se/blogg/parisa/att-ata-brod-och-anda-leva-vidare


'Det snackas en hel del om ätstörda människor som lider av en skev verklighetsuppfattning, att de ser sig själva som så mycket fetare än vad de egentligen är. Mina vänner och jag brukar skratta åt att någon borde ta upp problematiken med osss om ser oss själva som så otroligt mycket snyggare än vad vi kanske egentligen är. Vi upptäcker "hur det egentligen är" först när någon av alla dessa som får panikångest av sin spegelbild skvallrigt viskar att NN "har LARGE i klänningar!".'


Haha! Jag hör också till den kategorin som tror att jag är mycket snyggare (och smalare!) än vad jag egentligen är. Blir fortfarande lika förvånad när jag måste gå efter en större storlek i klädbutiken. Men egentligen är ju livet mycket enklare och roligare på det sättet. Så länge man själv är nöjd med sin spegelbild så spelar det väl ingen roll vad någon annan tänker och tycker, eller hur? (Fast jag låter nog oftast bli brödet i alla fall, av hälsoskäl.)


Och Ps. Jag har XL i mina klänningar!!! Hujedamej.


Ps2. Vi skrattade oss förresten fördärvade igår med Freddie om just samma sak. Att vi båda tycker att den andra är bäst och snyggast i världen. Jag tror att alla kvinnor vill ha honom och han tror att alla män vill ha mig. Och vi båda känner oss som de mest lycksaliga på hela jorden som har fått just varandra. Men det gör väl alla par? Lider av "skev verklighetsuppfattning" gällande varandra? Det är ju det som är så fint. Att någon plötsligt ser detdär unika, speciella, sanna jaget som gått alla andra obemärkt förbi. 
Fred skrattade att han antagligen ännu som gammal gubbe kommer att hötta med käppen åt alla unga killar som sneglar på mig och de ba "You crazy old man, why would I be interested in that old bat?!" I guess you had to be there. Men det var jätteroligt igår.

4 kommentarer:

  1. Så där är det med oss också! Eller åtminstone var det så...hmmm¨... better do a check, 6 års giftemål, man vet aldrig var man har den där karl! :-) Anyway, jag har också ett omvänt problem; inser inte att jag har KRYMPT, och nu vill jag inte skryta om det, för på riktigt slutade jag bry mig för ca 6 månaders sen, då tyckte jag att jag mådde bra och varför bry sig om det yttre när det inre är i balans. Men nu då jag träffar kompisar som jag inte sett på länge säger de åt mig att jag håller på att krympa bort. Hjälp! Inte vill jag ju försvinna heller. Trodde jag var i balans, med tydligen går det ännu utför!

    SvaraRadera
  2. Haha! Du är helt fabulös Mia! Så länge du känner att du är i balans och mår bra så behöver du inte lyssna på nån annans kommentarer. Man ser ju på dig att du är pigg och frisk som en nötkärna!

    SvaraRadera
  3. Fast du har inte sett mig och mina ihåliga ögon på sistone. Ingen magnesium-spray som hjälper mot den sortens sömnbrist jag tampas med just nu. Ensam på natt-ronden, skulle ju vara gryning ren om jag skickade ut kryck-gubben på nattvaket. Njut av konserten!

    SvaraRadera
  4. Jag går också omkring och tycker att jag är fabulöst snygg och blir lite förvånad när jag ser mig i en spegel och inte alls ser ut som jag tänkt mig.

    SvaraRadera