Minnen

Ibland kan en doft, en melodi eller en bild plötsligt väcka starka minnen till liv när man minst anar det, minnen och känslor som man trott att har gått förlorade för evigt.

Det är fint att känna att jag nu kan le åt minnen som förr gjorde så ont att jag nästan storknade. Vemodigt, visst. Men det gör inte ont. I stället känner jag bara lycka för att jag upplevt en så stark passion och en uppriktig önskan att han har det bra i sitt nya liv. För dendär ursprungliga kärleken, det är den känslan det lönar sig att hålla fast vid, inte vid ångern och vreden över att vi till sist bara gav varandra det värsta av oss själva. 

Trots att vi båda sårade varandra och bara inte var ämnade att leva tillsammans så var vår kärlek äkta före allt gick sönder. Och det kommer jag aldrig att ångra.

Jag känner djup tacksamhet för den fina äkta man jag nu har vid min sida. Jag hoppas innerligt att även min förra man vågat och vågar älska på nytt. Bättre.