Micaela skriver hur hon kategoriskt vägrar föra anteckningar på möten bara för att hon är en kvinna "med vacker handstil". I samma veva berättar en kompis att hennes chef sagt åt henne att hon har ett stort ego. Detta efter att hon sagt upp sig med motiveringen att hon blivit erbjuden ett bättre jobb som hon tänker ta eftersom hon inte kan komma vidare på sin nuvarande arbetsplats. Då kommer jag att tänka på en annan kompis som när hon blev erbjuden ett nytt jobb gav det dåvarande jobbet möjligheten att matcha det nya erbjudandet, varpå hennes chef svarade (och jag citerar ordagrant nu): "What's a single girl like you gonna do with that kind of money?".
Föreställ er sen att något av ovanstående scenarier hade varit möjligt om det gällt en man? Det går inte för det skulle aldrig ha hänt. Så kom inte och påstå att vi har uppnått jämställdhet på arbetsmarknaden.
Föreställ er sen att något av ovanstående scenarier hade varit möjligt om det gällt en man? Det går inte för det skulle aldrig ha hänt. Så kom inte och påstå att vi har uppnått jämställdhet på arbetsmarknaden.
Det är en av orsakerna till att jag tyckte om Charlotta Gustafssons bok Busenkelt i vilken hon bland annat berättar om hur hon förhandlade sig till en jättelön för att ta chefredsjobbet för Veckorevyn. Boken är annars lite... svensk, kanske, men den har bra poänger. Och Charlotta har balls of steel.
SvaraRaderaTack för tipset Maria! Nu har jag beställt den från bibban.
SvaraRadera