Jag smet...

Mera nostalgi, från min barndom denna gång. När jag var yngre fick vi så mycket flundror på nätet att vi inte visste vad vi skulle göra av dem. Vi åt så mycket rökt flundra att i slutet av sommaren tålde man inte ens lukten från rökugnen mer. Nuförtiden blir det inte ens en flundra per år. Så när jag hörde att det vankades rökt flundra på holmen tog jag mitt pick och pack och körde hit ut i all hast. Anlände klockan kvart över nio, precis i samma stund som flundrorna kom ut ur ugnen. Kom inte och säg åt mig att jag inte kan vara punktlig! Det var nami! Och min kompis som är marinbiolog har berättat för mig att flunderstammen ökar och att jag får äta dem med gott samvete! Så det så! Imorgon får jag ta mitt morgonkaffe på hustrappan och se ut över havet! Lycka!


- Posted using BlogPress from my iPhone