tisdag 22 maj 2012

Vad jag har gjort

- Riskerat en smärre katastrof genom att resa tillsammans med mina föräldrar hem till mina svärföräldrar i Toronto för en vecka.

-Blivit positivt överraskad av hur bra dotter jag varit som inte blev stressad en enda gång på folksen. Vi hade alla bara superroligt tillsammans hela veckan!

- Blivit ganska oimponerad av Niagara-fallen. Jag nöjde mig med att titta på dem från hotell- och bilfönstret. (Det regnade kan nämnas om det gör saken lite bättre.) Ok, jaja. Fallen var väl ok. Men staden?! Herregud, staden. Det var ett fruktansvärt ställe. Som ett low class Vegas. Urk. (Med risk för att låta som värsta globetrottersnobben så måste jag bara säga att efter att man sett Iguazu kan man gott skippa Niagara och hellre fast åka till Iguazu på nytt. Eller vart som helst annanstans.)

- Däremot gillade vi staden Niagara-on-the-lake jättemycket och tillbringade två soliga eftermiddagar där.


- Slängt kameran i Niagara-fallen. Nå, inte riktigt, men i asfalten bredvid fallen och den överlevde tyvärr inte. Och jag glömde bort att kopiera minneskortet från Freds kamera... Men ni kanske överlever utan att få se en bildkavalkad på mina föräldrar och svärföräldrar? 

- Varit på guidad tur på olika vingårdar och druckit helt för mycket icewine. (För mycket för att det är så sött, sötare än jag klarar av. Men man måste ju testa alla sorter.)

- Fått svindel i CN-tornet i Toronto. Också ätit supergod vegegrill i samma torn. 

-Diskuterat (debatterat kanske snarare) lite för mycket politik med min republikanska svärfar. (Med två ultrademokratiska hippiebohemsöner är han dock ganska van...)

- Totalabusat svärföräldrarnas vinkällare, druckit för mycket vin och slutat bry mig vad mina svärföräldar måhända tycker om den saken. (De verkade faktiskt inte bry sig nämnvärt.)

- Ätit en hummer som inte alls var lika god som den på Catalina island. Hummern gav sitt liv förgäves. Sorry.


- Ätit yummy raw brunch på St. Lawrence Market. 


-Lusläst New York Times varje morgon i trädgården. Pappa imponerades av hur mycket hans engelska förkovrades under veckan bara genom att läsa dagstidning på engelska så mina föräldrar ska nu börja beställa den till veckosluten. De lär ska få se mig mycket oftare nu på söndagar, hehe.

- Sett en massa konst. En massa, massa konst. (Förutom all annan konst vi upplevt både på museum, gallerier och i deras hem så måste man i Freds familj stanna vid varje gatuhörn för att uppmärksamma någon arkitektonisk detalj. Missförstå mig inte, jag fullkomligen älskar det!)


- Hängt på stan med min älskade man. Älskar att Toronto är så grönt (en massa träd och parker) och fotgängarvänligt och att man lätt kan röra sig både med spårvagn, buss och metro! Och kanadensarna är ett vänligt gäng!


- Svettats ganska mycket. (Där var trettio grader varmt de sista dagarna.) 


- Glömt bort att äta frozen yoghurt.

- Sagt hejdå åt svärföräldrarnas hem i Toronto som jag älskar. (De flyttar tillbaka till D.C. om en månad.) Ett så otroligt vackert hus! Första gången var jag där en vecka som vulkanutbrottsflykting. Fred och jag hade träffats i New York. Han åkte hem och jag tog ensam tåget till Toronto från New York eftersom jag inte hade råd att bli kvar där och invänta att askan skulle skingras tryggt. Lite nervöst var det ju då (och det var totalt Freds idé och han som övertalade mig att åka dit). Men det var härligt och svärföräldrarna tvingade mig att lova att vi skulle hålla kontakt även om det sket sig mellan mig och Fred. Som tur behövde jag inte hålla det löftet. Nästa gång var jag redan en mer officiell flickvän, ditbjuden för att fira hans mammas 60-årsdag. Då ogillade jag att bli presenterad som Freds "fiancée". Det kändes obekvämt och jag undrade högt hur jetlagged jag egentligen var som hade missat att Fred friat. Hans föräldrar gjorde inte det misstaget på nytt. Men nu, nu var jag där som svärdotter på riktigt! Ganska galet hur snabbt ändå allting gått. Trots att det ju egentligen inte gått snabbt alls. Men jag är så stolt och glad att få vara en del av den familjen! 

- Suttit i förhör och genomsökning på Torontos flygplats i 40 minuter efter att mina händer testats positivt för rester av explosiva ämnen.


- Med nöd och näppe hunnit med planet hem efter att ha sprungit omkull en hel del mänskor på Torontos flygplats.

-Flugit hem med mycket lyckliga föräldrar som redan planerar nästa gemensamma resa till Kalifornien.


-Glatt mig åt att sommaren äntligen kommit till Helsingfors!


- Pärklat mig över tvättmaskinen som ju dog strax innan jag åkte. Det hade jag saligen glömt bort.

- Överlevt första halvan av första jetlag-dagen hemma. Det ser lite dåligt ut för den andra halvan... Tröttheten slog mig just som en slägga i skallen.


- Insett att det, trots jetlagen, gjort helt helvetes gott med semester!!!


Vad har ni månne gjort då? Ser fram emot att uppdatera mig i bloggvärlden igen! Jag lär inte ska orka göra så mycket annat heller ikväll...

10 kommentarer:

  1. Låter som en härlig och händelserik semester! Men, vadå "testat positivt för explosiva ämnen"???

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nå jag vet! Det var helt crazy! De tog mig ur kön för nåt random "explosives" test. Klart jag inte blev nervös för det var ju otänkbart att jag sku ha någo "traces" på händerna. Men nej. Plösligt försvinner tjejen med min biljett och pass och en uniformerad polis kommer och haffar mig samtidigt som de ropar "She's a hit! She's a hit!" åt de andra tulltjänstemännen. Övriga resenärer runt mig började se lite nervösa ut. Sen vände de ut och in på alla min ägodelar. Och jag menar ALLT! De tog t.o.m. ut varje liten papperslapp från min plånbok. Röntgade på nytt mina väskor tomma. Kollade efter hemliga "compartments". Röntgade mig eller vad fan det nu var för maskin. Till slut kom domen; "She's completely clean". Nå tack. När jag frågade medan jag klädde på mig vad det då kan ha varit fick jag svaret. "It could have been anything. Your hand lotion for example. Please wash your hands next time before coming to the airport." Ööööööh..?!!

      Radera
  2. Kanada! Det är härligt där!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Is nice! Och mänskorna verkade i största allmänhet mycket avslappnade och trevliga!

      Radera
  3. Alltså sånt där händer bara dig Softy! I övrigt låter det som en skön semester.

    Jag kommer ihåg att Made sade i Iguazu att Niagara inte var nåt i jämförelse. Iguazu däremot är definitvt på listan att ta barnen till nån dag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skönt att nån annan också tycker att sånt där bara händer mig! Det är alltså inte bara i mitt eget huve...

      Det går bara inte att jämföra Niagara och Iguazu med varandra överhuvudtaget! Freds föräldrar (som varit i Iguazu tolv gånger...) försökte varna oss men vi var ändå helt oförberedda. Fattar inte varför folk vallfärdar till Niagara. Samtidigt som de flesta faktiskt aldrig ens hört talas om Iguazu. (Och så får det gärna förbli för min del.)

      Radera
  4. Har EXAKT samma uppfattning om Niagara och "staden". Välkommen hem, önskar bästis!

    SvaraRadera
  5. Bästis tillägger: CN-Tower gav mig också svindel fast jag annars klarar av höjder rätt så bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske detdär snurrandet gjorde saken värre..?

      Radera