Catariina gjorde det igen! Läs hennes inlägg här!
Jag VILL blogga men orkar inte just nu för måste prioritera andra saker. Då är det praktiskt att bara kunna citera andra bloggare. Speciellt någon som lyckats formulera sig exakt så som man själv tänker och tycker.
Jag har själv mått dåligt för att jag inte uppfyllt alla mina ambitioner eller nått de yrkesmässiga mål mitt yngre jag satt upp åt mig själv. (Det var meningen att jag skulle vara FN:s generalsekreterare vid dethär laget, minst!) Jag har varit arg på mig själv för att jag ödslade år på att först må dåligt i ett förhållande och sen på att komma ut ur det. Det känns som om alla andra hinner göra tusen saker på en gång, komma vidare i sina karriärer medan de dessutom uppfostrar barn vid sidan om medan min energi just och just räcker till för att bara ta hand om mig själv. Sen sa finaste vännen åt mig igår i telefonen att hon har INGA tvivel i världen att jag inte ännu kommer att uppfylla mina drömmar! Det kändes bra. Jag hade bara en liten andningspaus imellan. Och kanske det faktiskt är helt okej att man inte lyckats skapa en ny karriär åt sig själv medan man gått igenom en skilsmässa och allt som hör därtill... Man borde kanske ha lite mindre "borden" och "måsten" i sitt liv för det är hemskt att hela tiden gå och känna att tiden, energin och man själv inte räcker till.
Det är fantastiskt med alla inspirerande kvinnor (och män) omkring en så länge man inte går i fällan och börjar jämföra sig själv med andra alltför mycket för det skapar bara prestationsångest. Prestationsångest är ett väldigt fult ord.
Förresten tänker jag skita i att laga den näringsmässigt kompletta salladen till middag ikväll och i stället gå hem via thai-haket. Tofu i grön curry-sås. Med ris! Halleluja!
Jag VILL blogga men orkar inte just nu för måste prioritera andra saker. Då är det praktiskt att bara kunna citera andra bloggare. Speciellt någon som lyckats formulera sig exakt så som man själv tänker och tycker.
Jag har själv mått dåligt för att jag inte uppfyllt alla mina ambitioner eller nått de yrkesmässiga mål mitt yngre jag satt upp åt mig själv. (Det var meningen att jag skulle vara FN:s generalsekreterare vid dethär laget, minst!) Jag har varit arg på mig själv för att jag ödslade år på att först må dåligt i ett förhållande och sen på att komma ut ur det. Det känns som om alla andra hinner göra tusen saker på en gång, komma vidare i sina karriärer medan de dessutom uppfostrar barn vid sidan om medan min energi just och just räcker till för att bara ta hand om mig själv. Sen sa finaste vännen åt mig igår i telefonen att hon har INGA tvivel i världen att jag inte ännu kommer att uppfylla mina drömmar! Det kändes bra. Jag hade bara en liten andningspaus imellan. Och kanske det faktiskt är helt okej att man inte lyckats skapa en ny karriär åt sig själv medan man gått igenom en skilsmässa och allt som hör därtill... Man borde kanske ha lite mindre "borden" och "måsten" i sitt liv för det är hemskt att hela tiden gå och känna att tiden, energin och man själv inte räcker till.
Det är fantastiskt med alla inspirerande kvinnor (och män) omkring en så länge man inte går i fällan och börjar jämföra sig själv med andra alltför mycket för det skapar bara prestationsångest. Prestationsångest är ett väldigt fult ord.
Förresten tänker jag skita i att laga den näringsmässigt kompletta salladen till middag ikväll och i stället gå hem via thai-haket. Tofu i grön curry-sås. Med ris! Halleluja!
Hear hear!
SvaraRaderaHurrah! Jag åt både karkki och varma smörgåsar med länkkorv och mycket ost idag. Är himla nöjd över det måste jag säga.
SvaraRaderaMen som jag skrev i kommentarerna också, det är lång väg från att inse att man borde/måste göra något till att verkligen på riktigt få det gjort. Men babysteps, I guess.
Problemet är ju att man inte jämför sig med en person, utan med alla. Man jämför sig med den där som tränar för maraton, den som satsar all ledig tid på att hitta/fixa den perfekta inredningen OCH den som har klättrat karriär. Samtidigt.
SvaraRaderaI själva verket är det så att vi för varje val vi gör väljer bort något annat. Dessutom har livet en tendens att välja för oss - dumma, dumma livet. Och då blir det varken som vi har velat eller tänkt.
Jag är också övertygad om att du kommer att nå dina mål. Jag med. Inte alla, men de viktigaste. Det där andra, oviktiga som man vill glömmer man ju så fort man har tänkt tanken, lyckligtvis.
Tack för era kommentarer!
SvaraRaderaJenny, du har HELT rätt! Jag har inte tänkt på det men man jämför sig faktiskt med ALLA på en gång! Viket ju är helt galet!
Jag menade inte heller att jag kommer att uppnå alla mina drömmar, absolut inte! Men just det att genom att jag väljer det som känns viktigast för mig personligen så väljer jag (till exempel) samtidigt ounvikligen bort möjligheten att bo i en stor, perfekt inredd lägenhet vid havet. Och tänk hur många underbara böcker dedär som tränar för marathon ju måste gå miste om att läsa! Som t.ex. Utvandrar-eposet! Tack för lånet! :)