Homework

Det är lyxigt att kunna välja att jobba hemifrån ibland. Ett alternativ jag valt ganska ofta de senaste veckorna. Jag har så svårt att samla mod att ta mig ut på morgnarna. 


Jag kan inte tåla att frysa och hemma behöver jag inte fundera hur jag ska klara av konsstycket att tillämpa lager på lager-metoden utan att se fullkomligt vrickad ut. (Jag borde anlita Eva från Det är baksidan som räknas som klädkonsult.) 
Under vintermånaderna borde det vara socialt acceptabelt att få jobba (även i allmänna utrymmen) i flanellpyjamasbyxor och invirad i en filt. Och med ylletofflor på fötterna. Det är så jobbigt att försöka se corporate ut i dethär vädret. 

Hemma kan jag ta mig en tankepaus i soffan med jämna mellanrum.

Hemma får jag dricka gott kaffe i stället för Mr. Coffee-blasket som finns på kontoret. 

Och om jag behöver en socker-kick på eftermiddagen så behöver jag inte stjäla äckliga överblivna kex från neukkaren.  (Jag är inte säker på hur länge chokobollarna håller så tänker att det är bäst jag äter upp dem snabbt.)

Men okej, utsikten är faktiskt bättre från kontoret där jag ser både Domkyrkan och Uspenski-katedralen. Och jobbdagen tenderar att bli längre för man har inte lika bråttom hem... (Och inte täcks man sitta och blogga där heller.)

Dagen efter-testet

Alla vet att värdet på en ny frisör visas först nästa morgon efter att en gorilla sopat golvet med ens hår halva natten. (Minns ni dendär reklamen från 90-talet? Jag svär det måste gå till så när jag sover, det är enda förklaringen till att jag ser ut som en fraggle på morgonen. Jag har då åtminstone inga vilda sovrumslekar för tillfället.)


Rätt så hyfsat tycker jag. Mikko fick godkännt betyg. Det är inte lätt att tämja min kalufs kan jag säga, mitt hår är som halm blandat med hästman. Inget skandinaviskt änglahår här inte.


EDIT: Ha, värdet på en ny frisyr ville jag skriva. Men kanske det också mäter värdet på en ny frisör. Om någon inte tycker att det räknas som en frisyr att bara ha långt hår; i jämförelse med hur jag tidigare såg ut (jag fattar inte hur jag kunde låta mitt hår växa som ogräs i över ett halvt år...), trust me, det här är en frisyr.

Make over

Mera foton ska de va, har jag fått höra. Nå, nu när jag äntligen kommit mig iväg till frissan så kanske jag t.o.m. täcks lägga upp någo bilder. 


Efter att ha gjort bort mig TVÅ gånger inför vår utrikesminister (som jag dessutom fanittar) hos min gamla frissa på Panama så måste jag byta.... (Det är en long story men den slutar med att jag säger "Respect!" åt Stubben...)
Nå nej, inte var det nu bara därför jag bytte. Skulle helt gärna ha sett hans smile i fortsättningen också trots skammen. Men jag ville gå till ett ställe där de använder ekologiska hårvårdsprodukter. Eftersom jag till 99 % använder ekologisk kosmetika (har nån gammal icke-ekokajal kvar att använda slut) så tyckte jag det var dags att göra det samma gällande mitt hår. Dessutom tycker jag man kan börja tänka på frisörerna som yrkesgrupp. De måste jobba med jättestarka kemikalier och ju fler kunder som vill ha något annat, desto lättare blir det för dem att övergå till hudvänligare medel. 


Jag gick till Impuls på Roban idag. Fjärilarna som de nångång haft i taket var borta, snyft. Men jag diggar feelisen på stället. Och jag beundrar Nina Björkmans feminina och ymniga klädstil. Roligt när någon vågar använda färg i vintern.


Fast idag var det inte Nina som klippte mig. Nöjd blev jag i alla fall. Framför allt med färgen. Med tanke på att det var Boyfriend som färgade mitt hår med henna senast så var det ju här definitivt en förbättring... (No offense, darling.)


Dethär var mitt trassel innan. (Syns det att jag inte klippt mig på ett halvt år..?)

In process. (Det är härlig vinkel där...)

Done!

Men alltså jag fattar inte hur ni vana bloggare gör?! Jag måste ta femtielva bilder för att få en jag kunde använda. Och inte för att jag var missnöjd med hur jag såg ut, utan för att få hela mig med. Ni är säkert bara skickligare fotografer... Till slut gav jag upp och testade grimaser i stället och hur mycket jag kan titta i kors.

Köpte också ett nytt schampoo och balsam att testa. De innehåller varken parabener eller sulfiter. Och förpackningarna var oemotståndliga.

Huj, det var en dyr dag idag...

Kvällens reality tv-putki

American Idol och Finlands Top Chef.

Sjukt att tänka när man tittar på Steven Tyler att han är född samma år som min pappa...

Och varför har JLo sånt divarykte? Jag tycker hon verkar vara en sötnos. Men dehär 15-åringarnas röster! My God. I Finland kom en vuxen man vidare efter att ha sjungit Tao tao... I det skedet stängde jag av TV:n.

Har haft grym chokohimo de senaste dagarna. Måste äntligen åtgärda saken ikväll. Så fixade raw chokobullar som bara innehåller bra saker. Jag körde valnötter till ett mjöl i mixern och blandade i med sked kokosolja, honung och rå chokladpulver. Till slut rulla jag bollarna i kokosflingor. Det är häftigt med kokosoljan, den stelnar i kallt så när man låter bollarna svalna i kylen får de perfekt konsistens. Och det hela tar typ fem minuter. 

Jag utmanar alla som inte tror att raw food kan vara gott att smaka på dessa.

Jag tog fram mina "bakingredienser". Men till slut använde jag honung i dessa förkylningstider i stället för agave. Och jag skippa både dadlarna, vaniljen och pepparmyntan. De behövdes inte. 

Och här är slutresultatet. Inte så perfekt runda kanske, men det är ju smaken som räknas!

Och smaken var Nam!

Mina skatter

Efter ett och ett halvt år har mina böcker äntligen fått ett värdigare hem än golvet.


Before...

And after...

Sofia Broomé har jag inte läst än, men fann den på ett antikvariat och tyckte boken var så fin.

Måndagssuget

Jag önskar att Neuhaus hade hemleverans. Eller det har dom ju. Det tar lite tid bara från Belgien. Och tyvärr har delayed gratification aldrig varit min grej. 


Jag är lite frestad att beställa en sånhär ask med Tintin-choklad.

Dancehall Queens

Vi skippade Tallinn med girlsen och beslöt att åka först när det är mindre arktisk expedition-feelis över resan. Det blidde en Helsingfors-kväll i stället. Man kan också kalla den LCHF. My kind of diet. Life-Champagne-Heels-Friends. (Jag stal uttrycket -nej, lånade heter det- helt fräckt härifrån.) 
Låra hade lagat ljuvlig libanesisk mat och granatäppel martinis är bra för man kan intala sig själv att man laddar upp med en massa antioxidanter. 

Sen gick vi ut och dansade. Fan, vad roligt det var! Vi dansade tillsammans senast på Flow räknade jag ut. (Kan det på riktigt vara så länge sen?!) Man får inte ge efter och bli försoffad bara för att vi råkar bo på Nordpolen. (Jag upphör aldrig att förundra mig över att det överhuvudtaget har fötts civilisationer häruppe. Seriously?! Man får väl räkna sig som speciell eller någo...)

En av Flows bästa keikkor! Snart är det dags igen, jeee!