torsdag 7 juni 2012

Sometimes kittens die. And it is very sad.

Vår lilla Goggles, a.k.a. the Runt. D.v.s. minstingen i kullen dog i går kväll. Det var meningen att hon skulle bli vår katt. Nu blev det inte så. Men nu känns det inte som att vi kan ersätta henne med någon av de andra heller. Inte ens Snow eller Domino som är mina andra favoriter. Det känns inte rätt.


Runtan såg ut som en liten alien med sitt stora huvud och sina stora ögon och tydligen hörde hon inte hemma här heller. Men det var faktiskt hon som räddade livet på sina syskon. Det var hon som jamade sig hes och kikade ut ur hålet där Freddy hittade dem. 


Vi blev oroliga när hon inte växte som de andra, så hon blev extra mycket omskött och Fred hade t.o.m. med henne till jobbet. "Den ser nog lite medfaren ut", sa en kompis när jag visade videon. 


Fred undrar vad mera han kunde ha gjort. Men veterinären sa att även om hon fått vara med sin mamma är det inte sagt att hon hade överlevt. Jag tycker ändå att hon fick ett värdigt liv, även om det blev kort.  Hon fick känna ömhet, kärlek och omvårdnad. Och hon dog stilla inlindad i en filt i en korg hemma hos Fred/oss. Alternativet var att hon hade dött ensam, våt och kall i ett hål. Men sorgligt är det ändå.


Här trodde vi ännu att hon skulle klara sig trots allt för hon piggnade till emellan. Rest in peace, our little Runt. Snyft.



5 kommentarer:

  1. Usch, så olyckligt och ledsamt. Jag beklagar...

    SvaraRadera
  2. Oj nej! Vad sorgligt! Men i sorgen ska ni ändå veta att ni gör ett alldeles otroligt jobb med kattungarna. Utan er hade säkert ingen av dem klarat sig.

    SvaraRadera