onsdag 21 december 2011

Bästa julkortet!

Väntade på mig i tamburen när jag kom hem ikväll. Jihuu! 

Ta till flaskan låter helt bra men tror jag ska gå och tuti i stället. Trots att vårt hem fortfarande ser ut som Jerusalems förstörelse och min man kommer imorgon. Jag är en dålig femtitals hustru. Men jag är bra på många andra saker i stället! 

Ps. Älska Nina Hemmingson!

Julstädning á la Softy

Skruva ur några glödlampor ur takkronan. Klart! 


Stämningsfull julbelysning och dammet i hörnen syns inte så noga. Sparar på miljön gör man dessutom. 



Det ultimata presidenttestet

Jaha. Nu ska vi se vad vår framtida president läser. (I Hagelstams fönster rekommenderar någon finsk känd person varje månad sina "tärppin" ur antikvariatets bokhyllor.)

Den gode Pekka verkar mest läsa historia och historiska biografier. Vackert så. Han får stort plus i kanten för boken om Amos Anderson, Kimitoöns största kulturpersonlighet. (Nästa gång ni besöker Kimitoön måste ni absolut reservera tid för Söderlångvik gård!) Stora gröna kokboken ger också ett papegojmärke.

Någon roman kunde han väl ändå ha klämt till med tycker jag. Trots det får Pekka ändå godkänt och jag kan dra en suck av lättnad. Jag menar tänk om han, ack ve och fasa, plötsligt rekommenderat typ Stephanie Meyer eller Nicholas Sparks? Rysningarnas rysning! 
(Jag har själv tvingat mig igenom Twilight för att hålla mig a jour med kidsen så jag kan dissa den med helt gott samvete.)


onsdag 14 december 2011

Så kan man också göra

Jag väckte just mig själv för att jag snarkade till så högt. (Jag skyller på huvudet fullt av snor, annars snarkar jag nog aldrig!) Ja, alltså jag är hemma sjuk igen. Har inte tuppat av huvudstupa över tangentbordet. 


Har aldrig varit med om värre berg-o-dalbansflunssa. Orkar verkligen inte med dethär en dag frisk-två dar sjuk-upplägget längre. Fast det blir väl så när man aldrig tar sig tid att friskna till ordentligt. Men nu får jag inte vara sjuk längre för om en vecka anländer min man och då ska jag tamejfan vara frisk! Och helst ha allt jobb undanstökat innan dess också.


Snälla julgubben, gör så att jag blir frisk fort! Alternativ fixa in några extra timmar per dygn fram till jul. Det skulle också underlätta. Tack på förhand!

söndag 11 december 2011

Sakta men säkert börjar jag lära mig

Vilket också betyder att jag måste sluta kompromissa mina egna värderingar bara för att  andra människor inte skall känna sig obekväma.

Ju(v)liga söndag

Idag har jag haft kvalitetstid med min ljuvliga systerson. Det är fint när man som stadsmoster kan ta med honom på så roliga äventyr som att åka spårvagn. Och titta i det stora Varuhusets julfönster. Sedan gick vi på julmarknad och  mitt mosterhjärta bankade stolt när gullungen valde en pepparkaksgran med rosa glasyr. 
(Fast tyvärr var nog julmarknaden mysigare när den var i Esplanadparken.)


Det blev en härlig och julig dag. Vi hann se julgubben hela tre gånger, systersonen började bli nervös om det är så att julgubben förföljer honom ända in på caféet? 


Nu ska jag ännu titta på veckans franska film, något som tydligen blivit någon sorts tradition för mig. Det är väl sjätte filmen i rad nu. L'heure d'été ikväll. Det passar väl bra så här strax före jul?

fredag 9 december 2011

Julkalender med cupcakes

Förresten, om ni inte skaffat er en julkalender än så ska ni kika in här nedan och kolla "cupcakes-kalendern".


Flickan & Kakorna


Alltså herreminjee, vilka fina bakverk! Jag blir nästan lite baksugen... 

En eloge åt Strindbergs!

Igår kväll var vi med tjejgänget och äta julmiddag på Strindbergs. Jag hade som sagt beställt en vegan meny i förväg. Jag måste erkänna att jag först kände lite portionsavund när jag såg fisken och sniglarna som mina kompisar beställt. Samtidigt som jag också tyckte att det luktade väldigt starkt fisk. Men efter att jag ätit min portion var jag absolut inte avundsjuk längre! Min mat var alldeles fantastiskt god! En rödbetssallad med rostade pinjenötter till förrätt. Simple enough men den var så otroligt god med en fräsch annorlunda dressing på. 
Vi fick en enkel grönsallad som mellanrätt när vi måste vänta för länge på vår huvudrätt (utan att vi ens själva hade påpekat om saken, i ärlighetens namn hade vi nog inte ens märkt att vi väntat länge, vi koncentrerade oss på vinet) och till och med den var helt jättesmarrig. Men min varmrätt var absolut det bästa, en risotto med svamp och ugnsstekta rotfrukter ovanpå och en massa färska örter. Det var helt fantastiskt läckert! Alla mina karnivora vänner smakade och till och med vår största Italien-konnosör tyckte också att bara riset i sig självt var mustigt och jättegott. 
Det var kanske den godaste risotton jag ätit någonsin, för fastän risotto gjort på smör och med parmesan också är gott så kan det bli lite i det heavigaste laget för mig. Man känner sig så tung och dåsig efteråt. Men gårdagens vegerisotto... N-A-M! 
Jag skrev i morse till restaurangen och tackade för att de skapat en så läcker meny åt mig.


Det blev en härlig julmiddag! Vår vana trogen frustades det fortfarande av skratt i vårt bord ännu långt efter att de sista gästerna lämnat restaurangen och personalen börjat duka borden för morgondagen. Bortsett från den otippade Hare krishna-musiken på toaletten (alltså de spelade på riktigt hare-hare-hare krishna på vessan!) så var där så fin julstämning och utanför fönstret föll snön ner över Esplanaden. Idyllen förstördes tyvärr av att snön hade övergått i slask innan det blev dags att traska hem så mina stövletter förstördes på vägen. Jag hade redan hunnit föreställa mig hur jag skulle vandra sakta hemåt i natten genom ett snövitt och magiskt vinterlandskap. Men det blir sällan helt som man tänkt sig.


Summa summarum, mina fördomar om hur de förhåller sig till en vegan diet i Helsingfors restaurangvärld har hitttills kommit på skam. Älska att krossa alla fördomar!

Mommo

Jag har blivit så mommo att jag måste skaffa en pillerask för att vara säker på att jag har tagit min sköldkörtelmedicin varje dag.





onsdag 7 december 2011

Dagens bästa

Är Basses bästa.

(Som jag för övrigt röstade på och gärna skulle ha sett dra hem segern.)

En doft av färsk basilika

Finns det någon godare lukt?

Jag har länge haft himo på pesto. (Jag tror det började när Peppe lade upp bilder på ingredienserna i sin blogg). Idag blev det äntligen av. Quinoa-spaghetti med hemlagad pesto. Jag lade först cashewnötter i blöt en stund (eftersom jag för tillfället äter vegant så måste jag använda mera nötter än i vanlig pesto för extra protein) och mixade sedan ihop dem med basilika, olivolja, en vitlöksklyfta, näringsjäst, lite salt och peppar. Jag tillsatte också lite av blötläggningsvattnet så att jag inte behövde ha så massor olivolja. Till sist satt jag i lite pinjenötter också i peston men mixade bara snabbt så det sku vara lite crunchigt. Serverade med hackad tomat. Mums vad gott! Tyvärr dock inte särskilt klimatsmart alls... Och över huvudtaget inte säsongsbetonat.

Som straff måste jag ta itu med boken Matens pris igen. Peppe var hygglig och lånade mig boken som är skriven av journalisterna Malin Olofsson och Daniel Öhman. Jag önskar att jag sku kunna kalla den för världens skräckhistoria men tyvärr är ju allting i den alldeles sant. Jag kan inte längre läsa den före jag går och lägger mig för den är så ångestframkallande. Men även i "dagsljus" klarade jag bara av högst tio sidor åt gången. Till slut måste jag gömma den under sängen. Så Peppe, om du läser dethär, det kan ta en liten stund innan du får tillbaka boken...




Ps. Jag vet att jag lovade foton från bloggalan idag men nu vill det sig så illa att min I-Photo är fullt. Ups. Så nu måste jag föra över bilder till min externa hårdskiva. Och gissa hur länge det kommer att ta?






tisdag 6 december 2011

Baler och bilar

Jag återkommer till gårdagens fest imorgon. Idag bjöd jag kompisarna på potatisgröt med smör och lingonsylt självständighetsdagen till ära. Skumppa passar förvånande bra till potatisgröt! Stackars Helsingfors-barn har tydligen gått miste om denna delikatess så jag måste bjussa på lite Kimito-kultur! 

Jenni Vartiainen var vacker som en dag! Astrid Thors var en annan favorit. Och FST vill tydligen återinföra ord som "mannekäng". Varför inte, det klingar vackrare än "modell".

Min man spenderade åter självständighetsdagen med att gå på polisens bilauktion i L.A. för att försöka hitta en förmånlig bil åt oss. Han messade mig att han hittat en "classic car" och undrade om jag skulle godkänna köpet. 

EDIT. Fred berättade just att en annan bil haft fullt med tomma dildo-lådor i baksätet... Han kom hem utan bil.


måndag 5 december 2011

söndag 4 december 2011

Det kan bara inte gå fel

En film med Catherine Deneuve och Gérard Depardieu. Helt underbart!


Nu borde jag väl försöka få ihop någon sorts skönhetssömn efter en helg som började jobbigt men slutade rätt så väl till slut.


Vegan utmaning

I USA är det trendigt för tillfället att delta i en "Vegan challenge". 21 eller 28 dagar är mest pop. Vissa deltar genom att satsa på 30 vegan dinners i stället för att gå helt vegan i en månad. Mänskor gör det både av hälso- och ekologiska orsaker. Jag bestämde mig för att också delta. Egentligen var november den internationella veganmånaden men jag började först i slutet av november och tänker fortsätta fram till jul har jag tänkt. 

I L.A. levde jag 90 % vegant utan någon sorts conscious effort. Det var bara så enkelt där att det gick obemärkt, speciellt i våra hoods där säkert hälften av alla restauranger var vegana och jag var nyfiken på att testa dem. Där fanns dessutom av alla sorter, Vegan thai, Vegan Indian, Vegan brunch, Raw vegan, Fine dining och Vegan diners. Egentligen är det lite lustigt. Förutom ett par sushi middagar så åt jag i L.A. mest vegant utanför hemmet medan vi hemma åt både ost och ägg. Och lamm till jul. I Finland är det precis tvärtom. Här lagar jag själv hemma så gott som helt vegant, förutom get- och fårmjölksprodukter samt ägg ibland, medan jag på restaurang äter både mjölkprodukter och fisk och vissa skaldjur. Men nu ville jag alltså testa och utmana min inställning att det är omöjligt att äta vegant på restaurang i Helsingfors. 

Att utelämna de få animaliska produkter jag fortfarande använt i mitt kök var således inte problematiskt på något sätt. Har inte saknat dem en sekund. Men när man går ut och äta blir det lite jobbigare. På lunchen har jag mest ätit sallader och bett dem lämna bort feta- eller getosten. (De vanligaste salladerna.) Det har alltid gått bra och dessutom har jag oftat fått något annat i stället, både nötter och frukt t.ex. På Shanghai Cowboy var det sällsynt lätt att bara be dem lämna bort queso blancon i vege-tacosen. 
Nästa vecka ska jag äta på Gaijin och där vet jag också att det inte blir några problem. Bästis var hygglig och ändrade menyn till helt vegan när jag åt middag hos dem. Men på torsdag var det meningen att vi skulle gå och äta med flickorna till Strindbergs och då ringde jag i god tid för att fråga om det var möjligt att få en vegan meny. Tjejen i telefonen visste inte vad det betydde men jag förklarade och vi gick tillsammans igenom olika menyförslag. Som glutenkänslig dessutom så blir det lite extra jobbigt. (Lite lustigt var det ju att JAG skulle komma på idéer men meningen är ju också att sprida positivt budskap om att äta vegetariskt så jag var vänlig och hjälpsam.) Hon ringde senare tillbaka och bekräftade att hon diskuterat menyn med kocken och allting var under kontroll. Så det gick väl även där. Lite synd är det ju dock att man inte spontant kan gå in på en krog utan att man alltid måste planera restaurangbesök i förväg. Åtminstone om man vill ha något annat än en tråkig grönsallad. Jag kan inte låta bli att jämföra med restauranger i Kalifornien, Toronto och New York där det ofta står på menyn "Please ask for vegan options and substitutes". Men jag fattar ju att vi är så få i Helsingfors att det är en orättvis jämförelse.

I dag gick vi på brunch till Piritta. Jag kollade in menyn i förväg på nätet för att checka om jag borde äta frukost hemma och bara dricka kaffe där med mina vänner. Men till min glädje hade de även en vegan brunchtallrik! Pluspoäng! Det var gott och fräscht. (Lite minuspoäng för ärtskotten som jag trodde restauranger hade slutat upp med att tråtta på varje tallrik för länge sen.) Jag var lite misstänksam ändå över dippsåsen på min tallrik och frågade efteråt av personalen vad det var. Majonnäs, svarade flickan glatt. Lite störande var det ju med tanke på att min nolltolerans under veckorna därmed brutits. Men ingen större skada skedd för mig. Jag undrar dock om en "äkta" vegan hade reagerat med samma jämnmod. De var dock mycket ledsna över misstaget. 
Men sen gick jag hem via Ruohonjuuri och råkade se att de där sålde en äggfri chilimajonnäs som såg exakt lika ut som röran jag ätit på brunchen. Så nu tänker jag att det nog kanske ändå var en vegan majonnäs men tjejerna som var på jobb just idag visste inte om det. Man skulle ju åtminstone hoppas att de inte marknadsför en vegan brunch utan att faktiskt vara säkra på sin sak.

Hittills har det alltså visat sig att min så kallade utmaning inte egentligen kännts som en utmaning alls. Det enda är att jag nu måste vara mycket noga med att äta en fullvärdig måltid hemma på kvällen eller ta med lunch på dagen för enbart på sallad klarar jag mig inte. 

Jag ska fortsätta rapportera hur man klarar sig på vegansk föda i Helsingfors. Själv mår jag som en prins och fortsätter som sagt min utmaning fram till jul. Det blir samtidigt lite som en sorts andlig fasta under advent. 


Pirittas vegetallrik.

lördag 3 december 2011

Jag har tänt ett ljus

Tidigt i morse dog min mans biologiska pappa. Han var inte den bästa av fädrar med något mått mätt. Men faktum är att utan honom skulle min underbara man och personen som jag älskar högst i hela världen inte finnas till. Enbart för det förtjänar Freds far min respekt och därför lyser ett ljus i mitt fönster för honom ikväll.  


Vila i frid.

Basturen flicka

Efter två horrorveckor (jobb- och sjukdomsmässigt) så kan jag inte förklara hur skönt det var att bada bastu hos grannarna på andra sidan torget och njuta av god mat, vin och a little bit conversation en fredagkväll. 
Förra fredagen kom jag hem febrig och sov 18 timmar i ett sträck. Imorgon har jag tänkt njuta av lördagen. Gonatt!